onsdag 1 juni 2011

Grupp 2 Teknik

Vattenkraftverk
Biobränsle
Vindkraftverk
Fossila bränslen
Kärnkraftverk
Värmekraftverk
Återvinning


Teknik
Syftet med detta arbete är att informera om energikällor och vad det har för påverkan på vårt klimat. Det är ju intressant att veta lite om hur man skadar miljön och hur man kan förbättra utsläppen.
Vattenkraftverk
All elproduktion påverkar miljön. Vattenkraft är det kraftslag som har det minsta specifika bidraget till växthuseffekten, samtidigt som det idag är den största källan för förnybar kraftproduktion. För vattenkraften sker den största miljöpåverkan när kraftverk och dammar byggs, då omfattande ingrepp görs i naturen och förändrar miljön längs vattendragen och stränderna i magasinen.
Vattenkraft är en ren och naturlig energikälla som inte förorenar eller skadar naturen när den används. Annat som är positivt med vattenkraften är att den är billig att använda.
Men nackdelen med vattenkraft är när man bygger ett vattenkraftverk, så förändrar man miljön för djuren runt omkring väldigt mycket. Floder nedanför vattenkraftverket blir till stor del torrlagda då floden/floderna ovanför blir överfulla och blötlägger stora områden. Många växter och djurarter försvinner från området eller kan inte leva som förut.
Vattenkraften svarar för ungefär hälften av den svenska energiproduktionen och utgör tillsammans med kärnkraft basen i det svenska energisystemet.
Fördelarna med vattenkraft är många. Det är en ren och förnybar energiform med marginella utsläpp till luft och vatten.

Biobränslen
Bränsle som skapas av organiskt material (t.ex. ved) kallas för biobränsle. Biobränsle används för att producera el och värme samt som drivmedel. Biobränsle är ett miljövänligt sätt att producera energi, tycker jag. Eftersom det är en förnybar energikälla. Användningen av biobränsle, främst för produktion av värme, har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden både i Sverige och internationellt. I Sverige är tillgången på biobränsle så stor att det antagligen blir en av de viktigaste energikällorna i framtiden. Biobränsle bidrar inte till växthuseffekten, då den koldioxid som frigörs vid förbränning till motsvarande del tas upp i naturens kretslopp av skog och växter. De främsta fördelarna med biobränsle är att de inte påverkar koldioxidhalten i atmosfären vid förbränning. Koldioxiden bryts ner helt naturligt och blir en del av kretsloppet. Det innehåller även väldigt lite svavel. Biobränslen är även förnyelsebara. En inhemsk produktion av biobränslen skulle minska vårt behov av importerad olja och gas.
Biobränslens nackdelar är:
• Om avverkningen av skog går snabbare än den naturliga tillväxten kan allvarliga miljöproblem uppstå.
• Marken blir efter en tids odling näringsfattig och behöver tillföras gödsel.
• Mycket vatten krävs.
• Risk finns att skadeinsekter och djur förstör skörden.
• Vid förbränning av torv frigörs koldioxid och svavel som under flera tusen år bundits i torven.

Vindkraftverk
Vindkraft är absolut ren energi. Den ger inga utsläpp och kräver inga transporter. Den energimängd som går åt vid tillverkningen av ett vindkraftverk och frakten till byggplatsen utvinner ett vindkraftverk på 3 - 6 månader. Vindkraften är förnybar, ger inga försurande och övergödande effekter, efterlämnar ingen aska eller några slaggprodukter och bidrar inte till växthuseffekten. Genom ökad användning av vindkraft för vår energiförsörjning minskar vi utsläppen av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från andra energikällor.
Hittills har forskning visat att vindkraftverk inte påverkar fåglar och andra djur, men på vilket sätt? Jo, våra tamdjur (kor, får, hästar osv.) snabbt vänjer sig vid vindkraftverken och går snart alldeles intill dem och betar. Så gör också vilda betande djur. Fåglar flyger sällan in i vindkraftverk. Intresset för havsbaserad vindkraft ökar och därför är det också viktigt att undersöka hur havsbaserade vindkraftsanläggningar påverkar T.ex. fisk och annat marint liv. Ett flertal olika studier på fåglar och det marina livet har gjorts runt om vid havsbaserade parker. Resultaten från dessa studier visar att havsbaserad vindkraft oftast inte påverkar fåglar och det marina livet negativt.
Det är mycket viktigt var vindkraftverk placeras. Det krävs naturligtvis goda vindförhållanden. Det ska blåsa ofta och mycket på platsen där vindkraften placeras. Detta är en del av skälen till det ökande intresset för att bygga vindkraftverk i fjällen, längs kusterna och i haven. Ett stort vindkraftverk utvinner mer energi än ett litet. Stora vindkraftverk har en långsammare rotationshastighet som upplevs mer harmonisk och behaglig.

Fossila bränslen
De fossila bränslena består av rester från tidigare biologisk aktivitet på jorden, som inte förmultnat eftersom den befann sig i en syrefattig miljö. Idag kommer ungefär 80 % av världens energiresurser från fossila bränslen - kol, olja och naturgas. Det finns två huvudproblem med vårt beroende av fossila bränslen: den ändliga tillgången och den eventuella miljöeffekten. Det viktigaste miljöhotet är en möjlig växthuseffekt p.g.a. ökade koldioxidhalter i atmosfären som orsakas av förbränningen av fossila bränslen.
Genom att använda fossila bränslen släpper vi ut växthusgaser som bidrar till växthuseffekten, som i sin tur värmer upp jorden. Konsekvenserna av att jorden blir varmare är många. Smälta glaciärer, översvämningar, torka och fler sjukdomar är några exempel.
Genom att använda fossila bränslen (olja, kol och gas) släpper vi ut flera miljarder ton koldioxid per år. Dessa utsläpp är den största orsaken till den förstärkta växthuseffekten och det blir inte bättre av att vi avverkar massor av skog, som annars skulle hjälpa till att minska koldioxidnivån!
För att förminska utsläppen av koldioxid måste vi undvika fossila bränslen och börja använda andra energikällor som t.ex. vindkraftverk, vattenkraftverk osv.
Från början var användningen av fossila bränslen enorm. Man hade hittat ett billigt och bra sätt att producera värme och energi på. Men så började man upptäcka att något inte stod rätt till. Sjöar förändrades, fiskar dog. Undersökningar visade att medeltemperaturen höjdes. Man insåg faran med fossila bränslen.
Sedan dess har användningen minskat avsevärt i de flesta delarna av världen, men fortfarande används det flitigt i öststaterna.
Även om användningen har minskat, kvarstår skadorna. Naturen tar mycket längre tid på sig att bygga upp skadorna, än vad det tar att orsaka dem.

Kärnkraftverk
Kärnkraften svarar för cirka 14 procent av elproduktionen i världen. Hälften av Sveriges el kommer från kärnkraft. Tillsammans med vattenkraften är kärnkraften vår största kraftkälla.
Kärnkraft är farligt men ändå anser man att vi kan inte avveckla det på studs. Gjorde vi det skulle vi elda mer med olja och kol för de förnyelsebara energikällorna som t ex vind och solkraft, men de kan inte täcka allas energibehov. Och olja och kol är värre än kärnkraft eftersom det påverkar växthuseffekten och släpper ut mycket koldioxid och det är inte bra.
Under själva framställningen och under användandet ger inte kärnbränslet ifrån sig några avgaser. Alla miljöfarliga ämnen som bly och koldioxid existerar inte under framställning av energi från kärnbränsle. Det krävs väldigt lite kärnbränsle för att skapa enorma mängder energi. Kärnbränslet håller väldigt länge.
Det största problemet med kärnkraften är avfallet. Detta är väldigt radioaktivt vilket gör det väldigt farligt för allt levande.
Fördelar med kärnkraftverk: kärnkraftens största fördel är att den är så vänlig mot miljön och samtidigt är så effektiv. Visst släpper den ut ämnen till både luft och vatten, men mängderna är så små att de knappt påverkar klimatet.
Nackdelar med kärnkraftverk: säkerheten inom kärnkraftverken runtom i Sverige är mycket bra, men man kan aldrig garantera att en olycka inte sker. Skulle någonting gå fel och de radioaktiva ämnena skulle komma ut ur kärnkraftverken så skulle skadorna bli omfattande. Skulle kärnkraften hamna i fel händer skulle den även kunna användas till andra ändamål än energi "skapande", eftersom uranet innehåller nämligen plutonium som används i kärnvapen.

Värmekraftverk
Värmekraftverk bygger på samma princip som kärnkraftverk med att man ska värma vatten till ånga. Skillnaden är bränslet som används. I värmekraftverk är förbränning av olja vanligast men även kol, flis, torv, sopor, ved eller annat brännbart material används.
Fördelen är att det inte är radioaktivt bränsle som används. Nackdelen är att den ger en väldigt hög föroreningsmängd som i hög grad bidrar till växthuseffekten. Det är även mycket svavelutsläpp som bidrar till en försurning i sjöar.
Återvinning
Återvinnings klimatnytta:
- Aluminium medför minskade koldioxidutsläpp med 10 ton per ton återvunnen aluminium.
- Glas medför minskade utsläpp på omkring 0,6 ton koldioxid per ton glas som återvinns.
- Koppar ger minskade utsläpp på 20 ton koldioxid per ton återvunnen koppar.
- Papper ger minskade utsläpp på 1,5 ton per ton återvunnet papper.
- Plast ger minskade utsläpp på omkring 1,5-2 ton koldioxid per ton återvunnen plast.
- Stål ger minskade utsläpp på motsvarande 1-1,3 ton koldioxid per ton återvunnet.

Vet du att Sverige är världsledande på återvinning?
Visste du att 90% av invånarna i Sverige källsorterar förpackningar och tidningar?
Att 3 av 4 förpackningar återvinns?
Att 4 av 5 tidningar återvinns?
Men vi kan bli ännu bättre!
Återvinnig är ett viktigt sätt att minska koldioxidutsläppen och lösa klimat problemet!


Av: Hevi, Dina & Michel

onsdag 18 maj 2011

Finnhult video :D

Bildspel presenterat av Hevi, Lizelle och Alex 7B

onsdag 27 april 2011

Filmprojekt 1

Ali, Frej och Safeer presenterar sin första film från utflykten på Bulltofta. Nästa vecka kommer Filmprojekt 2 att presenteras av...???

onsdag 30 mars 2011

Exkursion

Onsdagen den 6/4 blir det exkursion till Bulltofta.

Eleverna har fått en lapp där all information om exkursionen står.

Cykel, hjälm och regnkläder samt mat ska tas med.

Tobias Fredriksson

National Geography

På National Geographys hemsida kan ni under fliken "Environment" finna en massa bra information om geografi.

Leta upp fliken "Global Warming" klicka er fram till Water footprints och gör testet.

Ni kommer att tala om detta på NO:n

torsdag 24 mars 2011

Global Warming temat, innehåll

Global Warming


Vi ska under resten av terminen arbeta med temat global uppvärmning eller ”Global Warming”. Temat kommer att koncentrera sig på två ämnen som hittills inte berörts så mycket i undervisningen, nämligen engelska och geografi.

I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom
ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap
inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva
direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande
och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt
sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett
globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för
ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.
Källa: Lgr `11

Texten ovan är från den nya läroplanen som bestämmer hur all undervisning i Sverige ska gå till. Vi ska i vårt arbete utgå från läroplanen där det står vilket innehåll undervisningen ska ha och hur elevernas kunskaper och förmågor ska bedömas.

Under temat kommer inte bara engelska och geografi att studeras och bedömas mot de nya målen i den nya läroplanen utan även fysik, teknik, svenska som andraspråk, biologi och andra ämnen som angränsar i sitt innehåll till temat, exempelvis hemkunskap.

De kunskapskrav som finns i texten nedan är de krav som ligger till grund för betygsättningen. Det finns många krav i varje ämne. Om ni vill kan ni själva gå in på Skolverket.se (Skolverkets hemsida) och läsa om kunskapskraven i de olika ämnena.

Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet
ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.
Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.
Källa: Lgr`11

Engelska
I engelska kommer eleverna att arbeta med att söka information både enskilt och i grupp från olika källor. De kommer att arbeta med muntliga framställningar och med skriftliga framställningar av temat.

I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper.  
Källa: Lgr`11

Vi kommer att samla in bevis på elevernas kunskaper och färdigheter under temats gång, så kallad formativ bedömning. Vi tror att eleverna har en möjlighet att visa följande kunskapskrav under temat.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i
lättillgängliga texter i olika genrer.

Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.

För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning.

Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
Källa: Lgr`11


Geografi
Eleverna kommer att få göra exkursioner (åka ut i naturen och undersöka samt samla in material), arbeta med olika slags källor för att undersöka och förklara den globala uppvärmningen. Arbetet kommer att ske med både digitala medier (datorer och kameror) samt böcker och undersökningar i fält (exkursioner). Vi kommer att under arbetets gång examinera mot kunskapsmålen.

Nedan står de avsnitt som kommer att gås igenom av de olika saker som eleverna ska lära sig innan de går ut årskurs nio.


• Jordens klimat-och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.

• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.

• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informa­tionssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.

• Fältstudier av natur-och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

• Förnybara energitillgångar, till exempel sol-och vindenergi och alternativa drivmedel.
Källa: Lgr`11

 De kunskapskrav (av flera som finns i ämnet) som vi tror att eleverna har en möjlighet att visa under arbetets gång är följande:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och
visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och
konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i
olika delar av världen.

Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak
fungerande sätt.

Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
Källa:Lgr`11

Biologi
Eleverna kommer att få göra exkursioner, arbeta med olika slags källor för att undersöka och förklara den globala uppvärmningen. Arbetet kommer att ske med både digitala medier samt böcker och undersökningar i fält. Vi kommer att under arbetets gång examinera mot kunskapsmålen.
Nedan står de avsnitt som kommer att gås igenom av de olika saker som eleverna skall lära sig innan de går ut årskurs nio.
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt.
• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia.
• Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.
• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar.
• Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
• Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Källa: Lgr`11
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur och till viss det genom att föra enkla och till viss del undderbyggda resonemang om orsaker till er då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp.
Källa: Lgr`11

Fysik
I Fysiken kommer eleverna att arbeta med att söka information både enskilt och i grupp från olika källor. De kommer att arbeta med muntliga framställningar och med skriftliga framställningar av temat.
Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
Källa: Lgr`11
Nedan står de avsnitt som kommer att gås igenom av de olika saker som eleverna skall lära sig innan de går ut årskurs nio. 
• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för-och nackdelar för miljön.
Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
Källa: Lgr`11

Kemi
Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om ke­miska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om kemiska proces­ser och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
Källa: Lgr`11
Eleverna kommer att söka information både enskilt samt i grupp från olika källor. Man kommer också laborera samt skriva laborationsrapporter.
Nedan står de avsnitt som kommer att gås igenom av de olika saker som eleverna skall lära sig innan de går ut årskurs nio. 
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
Människans användning av energi-och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.

Teknik
Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön.
Källa: Lgr`11
Nedan står de avsnitt som kommer att gås igenom av de olika saker som eleverna skall lära sig innan de går ut årskurs nio. 
• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av
ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå
ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda
resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska
lösningar.
Källa: Lgr`11

Matematik

I matematik ska eleverna under detta tema räkna med procent. Eleverna kommer ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer, inte bara i matematikboken utan även ute i fält genom att utföra enkla rutinuppgifter med lämpliga matematiska metoder. Man kommer sedan använda dessa kunskaper för att tolka och använda tabeller och diagram för att beräkna och beskriva egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala media.
Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.
Eleverna kommer ges möjlighet att visa följande kunskapskrav enligt Lgr 11:s centrala innehåll för matematik under detta tema:

Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden

Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metoderna användning i olika situationer



Historia

I ämnet historia ska eleverna under detta tema syssla med perioden 1600-1700 talet, en period som kallas för Industrialiseringen. Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. De kommer arbeta med texter och brev ifrån den perioden för att se skillnaderna mellan människors liv och samtidigt lära sig att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap. 
Eleverna kommer således ges möjlighet att visa följande kunskapskrav enligt Lgr 11:s centrala innehåll för historia under detta tema:

Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder

Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri

Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika

Svenska som andraspråk

Genom undervisningen ska eleverna ges förut­sättningar att utveckla sitt svenska tal-och skriftspråk så att de får tilltro till sin språk­förmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bear­beta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett
ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information
från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang
om informationens och källornas trovärdighet och relevans

Eleven kan söka, välja och sammanställa information från ett varierat urval av källor.

Eleven kan genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur i innehåll och språk, god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Efter avslutat tema ska du kunna skriva en faktauppsats med hjälp av olika informationskällor och kunna redogöra muntligt om begrepp som hör till ämnet.

tisdag 22 mars 2011

LABBRAPPORT

HYPOTES= jag tror att den vatten får man inte dricka




MATERIAL= Vi använde två bägare och en trat och filt papper och sugrör.

UTFÖRANDE=

RESULTAT= vi fick rent vatten fast det va lite smucit


SLUTSATS= vi kom fram till vatten som är lite smucit




SARA,FADUMA,ADELINA,FATIMA <3

torsdag 10 mars 2011

Libyen

Muammar al-Gadaffi är Libyens president sedan 1969. Han är en av de största diktatorer i världen. De sista 3 veckorna Libyens invånare demonstrerar mot honom. På det viset visar de att de är missnöjda med den situationen som landet befinner sig i. Demonstrationerna började som de i Egypten men skillnade var attt Egyptens president avgick men det gjorde inte Gadaffi. Han ville försätta vara president till varje pris även om han skulle döda sin egen folk. Han skickade soldater för att stoppa revolutionen. Två av flygarna ville inte skjuta folket så de flydde till Malta.
I Libyen finns många människor som kommer från andra länder p.g.a jobbet eller något annat. Sveriges regering lyckades evakuera några svenskar som var i Lybien,men det är fortfarande runt 40 stycken som är kvar.
EU och andra världsorganisationer tänker att hitta en lösning på vilket sätt de ska hjälpa människorna i Libyen. EU kommer att skicka en mission till Libyen som kommer försöka att prata med Libyens regering. EU vet att millitären inte kan hjälpa till,men det är därför de kommer införa flygförbud. Alla världsorganisationer vill att i Libyen,som i några länder i Afrika blir en demokrati och att man ska respektera mänskliga rättigheter.

Global warming

Varför värms jorden upp?

Den ökande koncentrationen av koldioxid i atmosfären värmer upp jordytan och leder till att ismassorna vid polerna smälter. När isen smälter tar land och vatten platsen. Både land och vatten har mindre reflektionsförmåga än is och kommer att absorbera en större del av solenergin. Detta leder till högre uppvärmning,vilket leder till ökad smältning och så vidare.


Vad är dåligt med Global warming?

Det är klimaten som förändras och det påverkar miljön som t.ex Anktartis smälter och det försvinner stora ytor av is. Andra exemplet är att många djur och växter kommer att försvinna.


Hur kan vi stoppa Global warming?

Man måste börja att agera med samvete mot naturen,eftersom naturresurserna är inte outtmöliga. Till jobbet kan man åka med bussen istället för bil,för att bussarna använder biobränsle. Jag tycker att man ska också börja göra miljövänliga bilar för att det är bättre för naturen.

Libyen

Den libyska revolutionen började lördagen den 17 februari i huvudstaden Tripoli.
I spåren av de senaste dagarnas hårdare strider, inte minst i Alzawiya väster om huvudstaden Tripoli, växer flyktningproblemet.
Grannländerna Algeriet, Eypten och Tunisien rustar med bistånd av EU och USA för att ta emot flyktningvågen, som hittills överstiger 200 000 människor.

Kaddafi "bekämpar terror" :
Kadaffi beklagar brist på stöd utanför Libyen för den kamp mot terror som han anser att han bedriver.
- Jag är förvånad att ingen förstår att detta är en strid mot terrorism, sade Kadaffi.
Så han kallar de människorna som demonstrerar för terrorister, bara för de vill ha demokrati i landet.

Jag tycker att det som folket gör i Libyen är väldigt smart, för varför ska man stå stilla och låta diktaturen döda tusentals människor och även oskyldiga barn.
En sån här diktatorn måste verkligen avsättas, tycker jag.

Varje person i världen har männskliga rättigheter, och människorättsorganisationen försöker alltid försvara människorna även i Libyens situation.
Människorättsorganisationen tar olika beslut som kan både hjälpa och försvara människan genom att ge de mat för att inte svälta ihjäl, bostad där de kan bo i osv...